Vi borde gjort valet igår. Men det gjorde vi inte. Gör vi det inte idag, så får vi ta konsekvenserna imorgon.

Jacob Lundberg skrev den 16:e juni en krönika. Titeln är “Våga säga NEJ till svenskt kött och närodlat mat”. Redan vid rubriken fick jag kramper i magen och migränanfallet närmade sig.

Jacob menar på att vi i Sverige inte är så bra som vi utgör oss på att vara, han tar Norge som exempel. De har ännu lägre antibiotikaanvändning än vad vi har. Va bra, säger jag. Då gör vi rätt här i Norden.

Jacob säger att alla tjänar på att leva i en sammankopplad värld där vi handlar med varandra. Ja, Jacob, jag håller med dig även här. MEN, och nu kommer det stora men:et; mat är speciellt.

Djuren som betar på våra åkrar och ängar gör oss en gigantisk tjänst. De är dem som ser till att vårt land ser ut som det gör. Vi har ett fantastiskt landskap, ett varierat sådant. Att få åka genom Sverige, passera öppna fält, djupa skogar, små tegar och alla vackra vattendrag, det är en ynnest.

Om vi skulle sluta upp att köpa svenskt kött, då skulle det innebära att de svenska korna, grisarna och hönsen skulle bli färre och färre. Vi hade inte behövt slå gräset på de där små åkrarna. Vi hade inte haft djur att släppa ut på ängarna. Vi hade inte behövt odla havren för att ge våra djur kraftfoder.

BAAM – så hade vi inte haft vårt vackra Sverige kvar. Ett Sverige fyllt att skog, sly och igenväxta stigar till våra badstränder. Är det så vi vill att Sverige ska se ut? Det vill inte jag. Vi måste värna vårt egna, det vi har och det vi har byggt upp. Det är fint att älska sitt land.

Det är dags att göra ett val. Hur vill vi att Sverige ska se ut i framtiden? Vill vi att våra barn ska kunna cykla till badstranden över betade åkrar? Eller vill vi behöva ta bilen på asfaltvägarna för att slyn är för hög för att ens kunna gå igenom? Jag måste välja. Du måste välja. Vilket Sverige vill vi ha?

Jag har bestämt mig. Är du med?

Köp svenskt kött.

Bilder från en kväll häromdagen när jag och kossorna tittade på den fantastiska solnedgången ihop.

Kram Ida

För några veckor sen så gick 9000 personer i Växjös prideparad. I helgen som var så tågade människor för friheten att älska vem man vill i Karlskrona. Imorgon är det dags för Älmhult att ta ställning.

När jag gick i paraden så var det bara glädje som fanns i hjärtat. Jag tänkte att det här är ju en självklarhet för alla. Vem kan ens vara emot rätten att få älska vem man vill?

Oj, va fel man kan ha.

Denna bilden delade en kursare för ett tag sen. “In Poland rainbows don’t disappear, the get burnt down”. Texten till bilden är I love Poles. Han menar på att regnbågen inte står för tolerans, utan förtrycker konservativa värderingar.

I Smålänningen så uttalar sig Bruno Edgarsson om att homosexualitet bara är en trend och tar en tydlig ställning emot pride (http://www.smalanningen.se/article/homosexualitet-ar-bara-en-trend/). Bruno är centerpartist och ordförande för Växjö Stiftfullmäktige (han har nu fått avgå).

I Smålandsposten så jämställer Kauko Antbacke prideflaggan med IS-flaggan. Han säger “Jag kan för allt smör i Småland inte respektera det dessa flaggor står för” (http://www.smp.se/alvesta/prideflagga-likstalls-med-is/).

Dessa tre männen gör mig förtvivlad, förbannad och otroligt besviken. Att man, 2016, ska få läsa sådana här kommentarer, det är vedervärdigt.

Jag vill tro att Sverige är ett bra land att leva i, men tyvärr inte för alla. Att mötas av budskapet att man inte passar in. Att man är onormal. Att man inte får plats i gemenskapen. Det är inte ett Sverige som jag vill ha det. Det är inte ett Småland som jag vill leva i.

Att stå upp för allas rätt till kärlek borde vara en grundläggande värdering hos alla människor. Vem är du att skilja på vad som är korrekt kärlek, och vilken som inte är det?

Oliver Rosengren brukar säga en väldigt bra grej: Gör det finaste man kan göra, ställ till med en obekväm scen!

Och det är precis mitt budskap idag. Våga säga ifrån. När det kommer homofobiska uttalanden vid kaffebordet, fråga vad hen menar. Säg att du inte håller med. Om det inte är för din egen skull, så gör det för någon annan. Det kan betyda liv, eller död.

Kram Ida

Idag gjorde jag vad jag ofta gör. Ibland gör jag det på två hjul, ibland på fyra. Ibland på en hästrygg men oftast i mina löpardojjor. Jag tog mig över åkrar, ängar och fält. Jag blickade ut över det vackra som landsbygden har att erbjuda, och så började jag fundera. Vad gör vi för att allt detta vackra ska få fortsätta finnas?

Det ser det mörkt ut för svenskt lantbruk. Gård efter gård tvingas stänga ner produktionen efter att allt för dålig lönsamhet. Svensk lagstiftning stjälper sina lantbrukare.

Sverige har ett utav världens starkaste djurskydd, och det ska vi vara stolta över. Vi kan garantera att de djur som bor på de svenska gårdarna har det bra. Det används minimalt med bekämpningsmedel, konstgödsel, antibiotika och dylikt vilket är fantastiskt. Svenska lantbrukare är innovativa och utvecklar ny teknik för att skapa nya möjligheter för svenskt lantbruk.

Denna skarpa lagstiftning pressar upp priserna på den svenskproducerade livsmedlen, och skapar en snedvriden konkurrenssituation gentemot andra länders livsmedelsproduktion.

Orimligheten i att den lagstiftning som gäller för våra svenska lantbrukare INTE gäller när det är dags för upphandling av mat i våra skattefinansierade instanser är brutal. Att staten å ena sidan kan tvinga lantbrukare, genom lagstiftning, att ha världens bästa djurskydd, men å andra sidan inte ha samma krav på den mat som köps in för skattepengar är totalt förkastligt.

Det finns två lösningar på det här problemet. 1 -sänk det svenska djurskyddet så att det håller samma kravnivå som det ställs på den mat vi köper in i offentlig verksamhet. 2 -höj kraven på den mat vi köper in till offentlig verksamhet till den nivå som ställs på de svenska lantbrukarna.

Då vi ska vara stolta över att ha världens bästa djurskydd i Sverige så kan vi med uteslutningsmetoden reducera metod 1. Då återstår endast metod 2. För att skapa ett rimligt förhållande mellan svensk livsmedelsproduktion och upphandling av livsmedel till offentlig sektor så krävs förändring. Denna förändring kommer inte att ske över en natt, och bör så inte heller göra. Det vi måste göra, i Moderata Ungdomsförbundet, är att börja verka för att kommuner och regioner ställer samma krav på den mat som upphandlas som staten ställer på de svenska bönderna. Jag uppmanar alla er, som har förtroendepositioner i kommuner och regioner, att aktivt verka för just detta.

Varför är det då så viktigt med svenskt lantbruk? Låt mig ge er tre skäl. Dels så är det den enskilt viktigaste faktorn till att vårt vackra Sverige ser ut som det gör. Utan betande djur så har vi strax inga öppna landskap kvar. Dels för att livsmedelsproduktionen skiljer sig från annan typ av produktion. Vid ett krisläge så är det enormt viktigt att vi kan få fram föda. Om vi då är beroende av import från andra länder som kommer det gå ruskigt fort innan vi har börjat svälta. Dels så skall vi värna det fantastiska svenska lantbruket som vi har. Att vi har världens bästa djurskydd är fantastiskt! Låt oss behålla och värna det.

Jag älskar svensk landsbygd och är stolt över svenskt lantbruk. Jag är beredd att kämpa för att ge schyssta förutsättningar för våra svenska bönder. Är ni med mig? 

Strålande sol, god mat, härlig landsbygd och bara moderater. Kan det bli bättre? Ja! Budgetsläpp för gruppen. WOOP!

Ikväll har vi varit ute i Pilås, utanför Braås för att ha sommaravslutning med Växjö kretsen. Kretsen är den styrelse som har ansvar för hela Växjö kommun (föreningarna Växjö Norra, Växjö Södra och Växjö Stad).

Bo och Anna presenterade budgeten för gruppen. Oj oj oj. Man är stolt över att vara moderat, så kan jag säga. Mycket bra jobbat! Mer om det imorgon på press-släppet! 🙂

Moderaterna är i dagens Novus-mätning största parti bland unga människor. Hur fint? Vi gör skillnad. Varje dag.

Vi gick även en tipspromenad, älskar tipspromenad. Den avslutades ute på en brygga vid sjön Örken med bubbel och hemmagjorda knäcke. Lyx!

När jag kommer ut på landet så får jag alltid ett pirr i magen. Tror jag är lite kär i den ljuvliga grönskan och den otroliga sammanhållningen. Så här vill jag bo.

Kram Ida

 

Okej, nu kör vi:

Isabella Lövin – nykomlingen som nonchalant viftar bort sexualbrott. Har inte MP lärt sig något från deras kriser? Annars, ganska lugn. Tar plats. Hyfsad första instats. 4/10.

Annie Lööf – stabil insats. Hon levererar som vanligt. Dock inte så på hugget som jag hade önskat henne. 6/10.

Jimmy Åkesson – ibland missade jag att han faktiskt var med i debatten. Hördes inte, syntes inte. Inga nya förslag. Skjuter både till höger och vänster. Inget konkret. Näe, Jimmy. Inte bra. 2/10.

Anna Kinberg Batra – Bra Anna (inte alls partisk hehe)! Hon har konkreta förslag. Vill ta tag i problemen på riktigt. I första inlägget i debatten säger hon att hon vill undvika politiskt käbbel, stabilt. Blir lite stressad och pratar för fort ibland.Visar på engagemang. 7/10.

Jan Björklund – vad händer Janne?? Du märks inte så mycket idag? Fast, Pluto-jämförelsen, haha! Där fick du till det. Snyggt. 6/10.

Stefan Löfven – Så många ord, så lite betydelse. Alltså, det kommer ju ut mycket från hans mun, men vad är det han säger? Ingen som vet. Och alla problem är ju såklart Alliansen fel. Joråsåatteeehm. 3/10.

Ebba Busch Thor – Här har vi kvällens stjärna! Lugn och sansad, stabil debatt. Hugger på regeringen på ett skickligt sätt, och lyckas samtidigt lyfta alliansen. Jag är impad. 8/10.

 

 

 

Jonas Sjöstedt – Haha, ja vad ska man säga. Hugger mot allt och alla. Riktig kobra. Vill ge korv och festis till de som kastar sten mot polisen, inte sätta dem bakom lås och bom. Jisses. 3/10.

 

Överlag en käbblig debatt, ibland blir det lite hetsigt (fast det tycker vi är kul 😉 ). Kvällens flopp var Jimmy som smälte in i väggen. Kvällens flipp var Ebba Busch Thor som gör er riktigt bra debatt.
Kul också att så många Moderater var i publiken och hejade på AKB!

Kram Ida